Finbesök av mamsen!

Allt går i ett därför har jag inte hunnit med att uppdatera bloggen mellan varven. I slutet av samma vecka som Cape East arrangemanget gick av stapeln anlände mamma till flygplatsen i Luleå.  Jag skulle förstås hämta henne med bilen. Mycket åkande har det blivit sista tiden. Först lämna av Micke vid flyget veckan innan, sedan några vändor Övertorneå- Haparanda för jobbets räkning vidare neråt Luleå igen för att hämta mamma och veckan där på lämna mamma och hämta Micke, för att dagen efter åka med klassen till fjällen.

Nu har jag gått händelserna lite i förväg, vi backar bandet till att jag hämtade mamma på flygplatsen. Det var första gången mamma flög själv och det gick ju självklart bra. Kul att äntligen få besök efter att ha bott i Övertorneå i nästan 2 år. Också väldigt skönt att få en veckas ”semester” ,  slippa jobba eller gå i skolan. Helt fri var jag förstås inte ändå. Som vanligt har vi frihet under ansvar de veckor vi inte spenderar i skolan. Jag fick tänka lite skolarbete när jag gjorde klart sista bitarna på mitt projektarbete. Men visst har jag och mamsen hunnit med en massa roligheter också.

Direkt från flygplasten åkte vi in till city för att shoppa lite och käka lunch. Shopping är inget man har nära tillhands i Övertorneå och mamma tycker alltid det är roligare att gå på stan i en ny stad. Vi var därmed båda två mycket nöjda med den dagens aktivitet och åt supergod asiatisk mat.

Temat för besöket blev friskvård. Vi lagade endast GI-godkända rätter, bakade GI-bröd och drack kolsyrat mineralvatten. Minst en gång om dagen motionerade vi ute i skog och mark, självklart passade jag även på att lära henne ett och annat. Vi har åkt mycket skidor, både längskidor och vita blixten. Vi har gått långpromenader, simmat, sett massvis med renar samt studerat fåglar och växter. Helt vanliga dagar för mig med andra ord, men helt andra bullar för mamma som är lite mer stadsbo än jag.

Jag hade en kanonvecka med många skratt. Tror mamma också uppskattade veckan och fick en lite ny syn på naturen under vistelsen. På köpet gick vi ner nåt kilo var också. För mamma var det en skön nystart på att komma igång med träningen igen och för mig var det en perfekt uppladdning inför den kommande 5-dagarsturen i fjällen. 

Smurfarnas comeback!

Om dem var många kring jul och nyår var det ingenting mot nu innan påsk. Smurf truppen hade tredubblats och bytt språk från franska till tyska.  Jag och ett helt gäng andra från Westribe Safaris samt elever från yrkesskolan i  Tornio fixade i samarbete med Cape East i Haparanda ett gigantiskt arrangemang för den 140 p stora konferensgruppen från Tyskland.

Det var mycket som skulle fixas, logistiken kring ett jätteevent som detta är ett helt företag i sig. Jag har bidragit med mina strån till stacken genom att vara ansvarig för olympiaden. Denna olympiad är ett inslag beställarna själva hade bestämt skulle vara med. Tre grenar bestående av  isgolf, lassokastning samt snöskorace. Övriga aktiviteter var skoter och hundspann och självklart bjöds det även på en värmande sopplunch.

Min erfarenhet av lassokastning innan detta uppdrag var nästan lika med noll. Anti-Pekka var snäll och visade grunderna i hur repet ska viras upp korrekt. Sedan var det bara att träna på att kasta mitt i prick. Som tur var behövde jag inte stå vid denna station, jag var en hjälpande hand för alla tre stationer och skulle få allting att flyta smidigt.

Evenemanget var en torsdag och på onsdagen var vi alla ute och förberedde. Först skulle alla blåa smurfoveraller delas ut till konferensgästernas rum.  Cape East har i största byggnaden 4 våningar och ingen hiss. Mycket spring i trapporna blev det och vi hade endast 3h på oss! Vidare byggde jag och mina medhjälpare, finska  eleverna, golfbanorna samt mätte ut avstånden för lassokastning och snöskorace.  Jag hade visserligen väldigt slarvigt skissat mina idéer om hur golfbanorna skulle se ut och gav det som en mall till eleverna samt att jag förstås förklarade hur jag tänkt. Det blev inte riktigt som planerat, men ganska bra ändå. Vet inte om det brast för att jag var dålig på att förklara eller om eleverna inte byggde efter mallen. Jag gissar på att jag inte var tillräckligt tydlig med vad jag ville. För mig är det en självklarhet att minigolfbanor inte är bredare än en meter, men banorna blev betydligt större. Jag föll i den vanligaste fällan av alla, jag antog att åhörarna tyckte att minigolf var lika självklart för dem som det är för mig. Mycket dumt, men en viktig lärdom!

Trots lite strul med förseningar, snöskor som gick sönder samt missförstånd med regler och poängäkning flöt dagen D på riktigt smidigt. Torsdag eftermiddag  var beställarna riktigt nöjda, konferensgruppen hade fortfarande humöret på topp och chefen  tackade för bra jobb. Det kunde ju inte ha blivit bättre. Trött och lättad satte jag mig i Mickes Merca med ett leende på läpparna och styrde hemåt Övetorneå. Jobbuppdraget slutfört!