Smurfarnas comeback!

Om dem var många kring jul och nyår var det ingenting mot nu innan påsk. Smurf truppen hade tredubblats och bytt språk från franska till tyska.  Jag och ett helt gäng andra från Westribe Safaris samt elever från yrkesskolan i  Tornio fixade i samarbete med Cape East i Haparanda ett gigantiskt arrangemang för den 140 p stora konferensgruppen från Tyskland.

Det var mycket som skulle fixas, logistiken kring ett jätteevent som detta är ett helt företag i sig. Jag har bidragit med mina strån till stacken genom att vara ansvarig för olympiaden. Denna olympiad är ett inslag beställarna själva hade bestämt skulle vara med. Tre grenar bestående av  isgolf, lassokastning samt snöskorace. Övriga aktiviteter var skoter och hundspann och självklart bjöds det även på en värmande sopplunch.

Min erfarenhet av lassokastning innan detta uppdrag var nästan lika med noll. Anti-Pekka var snäll och visade grunderna i hur repet ska viras upp korrekt. Sedan var det bara att träna på att kasta mitt i prick. Som tur var behövde jag inte stå vid denna station, jag var en hjälpande hand för alla tre stationer och skulle få allting att flyta smidigt.

Evenemanget var en torsdag och på onsdagen var vi alla ute och förberedde. Först skulle alla blåa smurfoveraller delas ut till konferensgästernas rum.  Cape East har i största byggnaden 4 våningar och ingen hiss. Mycket spring i trapporna blev det och vi hade endast 3h på oss! Vidare byggde jag och mina medhjälpare, finska  eleverna, golfbanorna samt mätte ut avstånden för lassokastning och snöskorace.  Jag hade visserligen väldigt slarvigt skissat mina idéer om hur golfbanorna skulle se ut och gav det som en mall till eleverna samt att jag förstås förklarade hur jag tänkt. Det blev inte riktigt som planerat, men ganska bra ändå. Vet inte om det brast för att jag var dålig på att förklara eller om eleverna inte byggde efter mallen. Jag gissar på att jag inte var tillräckligt tydlig med vad jag ville. För mig är det en självklarhet att minigolfbanor inte är bredare än en meter, men banorna blev betydligt större. Jag föll i den vanligaste fällan av alla, jag antog att åhörarna tyckte att minigolf var lika självklart för dem som det är för mig. Mycket dumt, men en viktig lärdom!

Trots lite strul med förseningar, snöskor som gick sönder samt missförstånd med regler och poängäkning flöt dagen D på riktigt smidigt. Torsdag eftermiddag  var beställarna riktigt nöjda, konferensgruppen hade fortfarande humöret på topp och chefen  tackade för bra jobb. Det kunde ju inte ha blivit bättre. Trött och lättad satte jag mig i Mickes Merca med ett leende på läpparna och styrde hemåt Övetorneå. Jobbuppdraget slutfört!