Ut o härja eller ut och bli härjad?

Ja nu sitter jag ensam, instängd på min kammare och har fått i mig 2 glas vin (det får ursäkta eventuella stavfel!) här på söndagseftermiddagen. Veckan har gått så fort att jag helt tappat orienteringen på veckodagarna, dessutom så pass intensiv att jag, som ni förstår, inte hunnit skriva nåt nytt inlägg.

Nu tog jag mig tid att sjunka ner skönt på min fårfällsbeklädda stol och ta nån minuts eftertanke för att samla inspiration till skrivandet ur minnet!

Jag kan säga som så att denna vecka har inte vart särskilt varierande. Varje dag jag har tvingat mig upp ur min varma binge har startat på samma sätt; Åh nej vi ska till bäcken idag igen ;-)! Riktigt så illa har det i verkligheten inte varit, jag överdriver en smula. Fast i fredags vet jag att fler än jag började bli något mätta på det fysiska arbetet att bända sten i bäcken.

Efter en hel dags teoretisk introduktion i ekologisk fiskevård med Rolf i måndags har vi resten av veckan haft naturen som arbetsplats. Vi liksom flera klasser innan oss är en del av fiskevårdsprojektet i Joujoki (joki=bäck på finska) som såklart startades av Rolf med tillstånd från Länsstyrelsen för ett antal år sedan på ett 10-års projekt.

Joujoki är en fin, men något avlägsen plats ca 1 mil rakt in i den djupaste björnskogen. Totalt beläget omkring 2,5 mil nordväst om centrala Övertorneå. Meningen med projektet är att förbättra förhållandena för särskilt öring, men även harr och den utrotningshotade flodpärlsmusslan. Det hela går krasst ut på att flytta tillbaka stenblock i den tidigare timmerbäcken. Stenarna har en gång i tiden stått i vattnet, men för att underlätta flottningen av timmer har den tagits bort från den strömmande klara bäcken.

För att förklara något djupare är meningen att försöka öka fiskpopulationen. Det vill säga, få fler ståndplatser så att mer fisk kan röra sig på samma yta utan att vara medvetna om varann. Vi har utöver bänt sten även elfiskat för att inventera och mäta fisken samt byggt förhoppningsvis av öringen godkända lekplatser. Vi ska tillbaka till Joujoki redan imorgon och ha praktiskt arbete i ytterligare 2 dagar, dessutom blir det ett återbesök i slutet av oktober för att inspektera resultatet av vårt hårda, svettiga arbete.

Ja det har verkligen vart tuffa förhållanden vid bäcken. Svettigt såklart för att det är tungt att arbeta fysiskt samt att solens strålar har fått pannan att lacka. Solen och därmed den plötsliga höstvärmen har även fått knotten att vakna igen. Det är irriterande att konstant vifta bort knott från både ögon och öron. Dem små rackarna tar sig in överallt och ignorerar totalt att man stinker både vitlök och myggmedel. Jag är den i klassen som blev värst drabbad (totalt härjad) av dem ättriga småjävlarna! Fick en allergisk reaktion på deras lätt giftiga bett och förutom att se ut som en prickig korv från halsen och uppåt svullnade hela ögat igen på mig. I fredags var jag så rädd för att få fler stick på min tydligen känsliga hud, så jag skyddade mitt skadade öga med ett pannband samt solglasögon. Mina klasspolare tyckte jag såg ut som en farlig gangster, haha!

Utöver att ha blivit totalt härjad av knotten har jag ett band av blåmärken på bena samt en mindre klämskada på ett finger vilket gav mig en ondskefull spricka i nageln neråt nagelbandet. Inte skönt alls kan jag meddela! Låter som en kanske något våldsam vecka, men vi gillar ju alla skogen och lite fysiskt arbete har ingen dött av. Vår klassföreståndare Tomas säger ofta:

"En dålig fiskedag är alltid bättre än en bra arbetsdag". Helt sant! Sen fick vi en rolig överraskning i fredags. Vi, klassen alltså, är tillräckligt intressanta för att bli förstaside-stoff med en bild som täcker nästan hela bladet i HB (Haparandabladet). Inte nog med att det är en stor artikel om oss, på dem sista bladen där allt är översatt till finska var ett lika stort repotage dessutom med fler bilder.

Bilderna nedan visar vårt fina lunchställe, en 3-stjärnig camping mitt i skogen ;-)!!!

Perfekt marknadsföring för skolan med en tidningsartikel. Rolf var nöjd och glad. Jag gillade inte riktigt hela texten, men glad trots allt att hon inte missförstått vad vi sagt utan hölls sig till våra sanna ord. Det som gjorde mig lite missnöjd var journalistens jämförelse med supande ungdomar. Hon menar på att vårt förstahandsval på helgerna är att spendera kvalitétstid i naturen hellre än att härja runt på krogen eller fester. Visst hittar vi på saker och fortsätter friluftslivet även på helgerna men det är inte så att vi aldrig dricker alkohol. Sen tror inte jag att alla ungdomar super skallen i bitar varje helg som sitt största nöje heller!

Min helg denna vecka har bestått av tjejmys i Honkanenjärvi. Så himla gött att få komma ut och njuta av den friska luften som råder här med fin utsikt över skogens höstbeklädnad med färgglada fallande löv mot den krusade vattenytan på skogssjön framför. Där sitter vi intill strandkanten och känner hettan ifrån brasan krypa ända in i ådrorna och pumpa ut värme till varenda muskel i våra stela kroppar. Dessutom har jag vårdat mitt härjade ansikte med en avkopplande vedeldad bastu och fått i mig fantastiskt god mat och dryck. Det kan inte bli så mycket mer balsam för själen i den stjärnklara kalla höstkvällen!

Påvägen hem från stugan idag passade vi på att stanna till hos skolans rektor. Han bor i ett stort hus med ännu större tomt till precis intill en sjö. Om ni inte redan förstått det finns i Norrbotten massor av järvar (sjöar). Rektor Bengt tog snällt emot oss med öppna armar. Hunden hans likaså! Inte så vanligt att få besök när man bor mitt ut i skogen i glesbygden. Alltid kul att göra någon glad och vi hade dessutom riktigt trevligt. Bengt visade oss sina fynd från Afrika. Han har gjort ett antal resor dit och vi fortsatte snacket i resandets tecket i över en timma. Tiden går fort när man har roligt!

Då återstår frågan om man någonsin kommer bli trött på sitt kärleksförhållande till naturen eller om helgen ska bestå av mera festande istället? Ut och härja eller att på naturens villkor bli lite härjad? Jag tror jag väljer att bli lite härjad! Shit vad vi kommer vara bortskämda med vackra miljöer under dessa 2 år. Spelar ingen roll om vi måste slita hårt med fysiskt arbete, hellre lida pin än att dricka för mycket vin ;-)!!!!!!