5-rätters menyn ändrades till en 3-rätters under dagen. Vi serverade 2 (små) rätter till förrätt, gjorde varmrätten till ett alternativ antingen fisk eller kött och avslutade med en kaffeostdessert. Alla portioner i proportion med en skoghuggares glupska mun och stora aptit. Vi hade med andra ord inte snålat med maten.
28 mars 2011
Mat i vildmarken!
5-rätters menyn ändrades till en 3-rätters under dagen. Vi serverade 2 (små) rätter till förrätt, gjorde varmrätten till ett alternativ antingen fisk eller kött och avslutade med en kaffeostdessert. Alla portioner i proportion med en skoghuggares glupska mun och stora aptit. Vi hade med andra ord inte snålat med maten.
27 mars 2011
Vi anordnade en friluftsdag!
20 mars 2011
Piratkopiering!
Jag har redan börjat klättra på väggarna efter ynka 6 dagar i träsket. Jag saknar fjällen! Det är där jag känner mig som mest hemma, även om skogen kommer på en stark andraplats!
17 mars 2011
Omslutna av fjällens makter!
Mycket har vi gått igenom. Hur transceiver, sond och spade både fungerar och skall användas. Kamraträddning, terrängfällor, säker färdsel, snökvalité, snölager, snöns omvandlingsprocesser samt yttre faktorers påverkan som vind, nederbörd och temperatur. Vi har dessutom fått en insikt i lavinrapporter, hur dem skrivs, vad man tittar på och tar hänsyn till för att kunna bestämma lavinfaran för dagen.
Efter att ha åkt kors och tvärs i dålig sikt på ett vindpinat fjäll, gått upp till trädgränsen i vårsolen med vita blixten på fötterna för att titta på olika terränger och lavinfaror samt haft ett antal teorilektioner i en liten syrefattig konferenslokal, avslutades lavinkursen med två examinationer för att få ett certifikat från SLAO.
Examination 1: Vi skapade en lavinkägla genom att vända runt snön på ett område av 30X30 m. Vår instruktör Martin grävde sedan ner två ryggsäckar med en extra träplatta för att göra det enklare för oss att sonda, på ett djup av 50-70 cm. I ryggsäckarna fanns transceivrar som sände ut signaler som vi sedan skulle få upp med våra egna transceivrar. Vi startade en 20 m ifrån lavinkäglan och hade 5 minuter på oss att signalsöka, finsöka och sonda fram dessa två ryggsäckar.
Kan tillägga att jag är lite besviken på min insats. Under träning har det gått kanonbra för mig och under provet sedan klantade jag till det ordentligt och misslyckades rejält med absolut sämst tid på första försöket. Tid över 5 minuter dessutom. På andra försöket satt det som en smäck och jag fick bästa tiden av allihopa på 2,33. Jag hade varit supernöjd om den tiden sattes på första föröket, men men. Lättad var jag att jag klarade det, en skön revansch!
Examination 2: Säker färdsel, läsa terrängen, läsa snön. Vi fick en och en stå med Martin och svara på en massa frågor om ett bestämt område. Planera en säker väg uppför och ett säkert åk nerför. Varje svar krävde förstås en motivering för att han skulle få svart på vitt på att vi faktiskt lärt oss tänka säkrare.
Jag kan säga att ALLA klarade av examinationerna! Nöjda, men trötta var det så dags att lämna underbart vackra Noulja och Abisko för att ta bussen några mil söderut mot Rautas och nästa äventyr, pimpelfiskepremiären!
Det blev en upplevelse i sig att bara få en parkeringsplats. Parkeringen var överfylld av bilar, men framförallt stod där tomma släp att lasta skotrarna på. Vilket jättearrangemang Rautaspremiären är! Det uppskattas vara omkring 2000 besökare premiärhelgen.
Vi hade som sagt en hel del saker med oss, så vi fick åka flera omgångar för att kunna slå läger. Vi elever bodde i ett 12-manna armétält med fotogenkamin. Rektor Tomas med son och polare bodde i arken. En ark är ungefär som det låter, ett trähus med hål i golvet för att kunna borra pimpelhål i isen. Det var varmt därinne, betydligt varmare än i tältet och garanterat frostfritt!
När vi fått skoterskjuts på den skumpiga leden 3 mil rakt ut i vildmarken hade första gänget redan slagit läger med tält och ark uppsatt. Det uppskattade i alla fall jag mycket, trött och hungrig som jag var. Vi i klassen kunde under mitt styre genast sätta fart med nödvändigheten att i mörkret och kylan laga en sen middag! Sen var det gött att få krypa ner i sin sovsäck!
Det går ju lätt att skilja agnarna från vetet. Jag menar vissa av oss är ju hårdare än andra. Naturguideseleverna både fiskade och sov utomhus (mer eller mindre) och andra var mer bekväma och hade tak ovan huvudet 24-7 ;-)!!!!
Rautas var helt underbart. Vädret var kanon, vi kunde inte ha begärt bättre förhållanden med sol på dagarna och lätta vindar. Värre var det om nätterna, då bet både kölden och vinden i lite hårdare. En natt där blev det riktigt bistert för några av oss som har sämre sovsäckar. Termometern visade 25 minus och det blåste som bara den. Själv är jag mer än nöjd med min europeiska militärvintersäck, jag svettades trots att jag sov i bara underkläder. Gött!
Vi var även med om andra hårda prövningar. Tyvärr blev några klädesplagg och sovsäckar helt dyngsura av den enorma vattenpöl som bildades i vårt tält. Som sagt hade vi slagit läger mitt på isen och vad tror ni händer när snön under oss smälter? Det var så illa att vi fick byta lägerplats inför sista natten. Jag måste få berömma klassen och säga att det gick förvånansvärt smidigt utan minsta tendens till gnäll att flytta tältet. Klassen har ett enormt bra samarbete bara vi anstränger oss!
Sista heldagen fick jag för mig att gå på en topptur med svenska militärens underbara vita träplankor. M&M (Matilda och Micke). Det var en magisk upplevelse och hör och häpna nästintill helt vindstilla på fjället. Makalös känsla att titta ner mot isen där vi hade vårt läger!
Om lavinkursen i Abisko var intensiv, så beskrivs vistelsen i Rautas bäst som raka motsatsen. Vi hade semester med god mat, härligt rödingfiske, trevligt umgänge och allmän njutning av den magnifika omgivningen. Som grädden på moset såg vi norrsken nästan varje kväll under dessa 8 dagar i fjällen.
Det var en nöjd och glad veckovärd, men något utmattad Anka som sakta rullade hemåt i måndagskväll. Fylld med frisk fjälluft i lungorna och sprängd med positiv energi inför kommande skoluppgifter. Tyvärr ger sådana här resor mersmak och nästa fjälläventyr står inte på schemat förrän Sarek-vandringen i juli/augusti, men den som väntar på nåt gott…………….