Mitt i prick!

"PANG!"

Ett skott avlossades mot rönnbärsträdet, en nötskrika flaxade iväg och löven yrde åt alla håll.

-"Typiskt, jag missade visst, tänkte jag!"

Sen eftermiddag, dagen efter:

"SWOSCH!"

En järpe flög strax ovan mitt huvud, inte tänkte jag låta den klara vintern.

Några smygande steg senare fick jag skottläge, järpen satt 10 m upp i ett träd bara 15-20 m ifrån mig.

-"TRÄFF, skrek jag!"

Fågeln den dalade så fint i ett spiralmönster hela vägen ner mot marken.

Den gångna jaktveckan har varit fantastiskt rolig. Alla i jaktgruppen har skjutit vilt. En riktig fullträff, vitsigt sagt. Det började uslare än uslast. 20:30 på söndagskvällen får vi reda på att schemat har blivit ändrat för femtetolvte gången. Först var vi inställda på ripjakt i fjällen, sen hörde vi inget från vår lärare på länge, så vi antog att vi var lediga som i måndags, tillsist sent i söndags var det bara att återigen ställa om.

På två timmar hade både jag och Micke mentalt ställt in oss på att sovmorgonen uteblev, vi hade packat all utrustning och dessutom tömt torrförrådet på turmat. Jag tycker det är bra gjort, riktigt snabba ryck! Som jag skrev i förra inlägget är det mycket ompackning av väskan, den senaste veckan var absolut inget undtantag.

07:00 måndag morgon åkte jaktgruppen mot Kardis för att återigen möta upp Eva-Lena och Lars. Vi har jagat skogsfågel på Kengis marker måndag och tisdag. Vi bodde i tält i regnet. Vädret har varit riktigt ruggigt med ordentligt höstkalla nätter.

Som vanligt gick vi en morgonrunda i skogen, siesta, sedan ett eftermiddagspass. Däremellan fick vi chansen att sitta i slaktboden precis intill åteln Kengis jaktlag anordnat. Meningen var att locka nötskrikor och visst blev det lyckat resultat. Lars, jag, Malin och Micke har alla skjutit varsin nötskrika.

Det är kul att kunna säga att jag skjutit en nötskrika. Det är kloka fåglar som inte lätt låter sig luras. Vi har studerat deras mönster nu när vi väntat i slaktboden. Först kom lavskrikorna och började picka kött. Efter en stund samlades nötskrikorna i trädet en 20m bort innan nån enstaka vågade sig fram till aset.

Som ni säkert förstår var det i trädet jag sköt min nötskrika i måndags. Missade jag inte? Jo, jag trodde jag hade bommat, men när vi gick förbi trädet och checkade läget låg den döda fågeln så fint utslagen i gräset. Det var två fåglar i trädet när jag sköt, den ena fick jag och den andra flög iväg.

Järpen sköt jag på tisdagens sena eftermiddag, timmen innan mörkrets fall. Eva-Lena lockade i sin pipa. Hon hörde att järpen svarade och kunde lokalisera ungefär vart ljuden kom ifrån. Hon bad mig smyga åt det hållet. Efter några 10-tal meter kom järpen seglande över mitt huvud. Dem flyger helt ljudlöst, så det kan vara svårt att upptäcka dem. Jag försöker få skottläge precis där jag ser järpen landa, men den hinner flyga till grannträdet innan jag är klar med anläggningen. Jag smyger ytterligare några steg och får in ett perfekt skott!

I onsdags förflyttade vi oss till Kulmungi, Eva-Lenas hemtrakter. Denna dag hade vi hjälp av Tuffe, familjen Henriksson Norrbotten spets. Trädskällarjakten är en spännande jaktform. Nu var vi en lite förstor grupp för att hunden fullständigt skulle fokusera sig på att få upp dem stora skogsfågeltupparna i träden. Vi hörde tunga vingslag och såg flera fåglar, men inget blev skjutet. Tuffe gjorde ett kanonjobb, men väderförhållande skapade inte enkla förutsättningar.

I torsdags bröt vi alla mönster totalt. För första gången sedan vi började skolan efter sommarlovet hade klassen en heldag i skolan. Vi fick t o m 09:30-fika på Kaisus. Vi lyssnade först på Mikael Frisk, en mycket intressant och kunnig person, som höll föreläsning i jaktturism och berättade om sin verksamhet i Kräpplehult/Sattajärvi. Senare på kvällen for vi vidare till hotellet i Överkalix för att lyssna på nästa föreläsning. Heart of Lapland hade bjudit in en kommunikatör från den ideella föreningen FörTur (för turism i Sverige) för att lära ut turistkommunikation.

Torsdagens föreläsare gav mig några nya idéer och definitivt en hel del inspiration. Jag är väldigt sugen på att fortsätta med projektarbetet och utveckla mitt blivande företag. Jag och Micke har nyligen bestämt oss för att stanna i trakten, så det känns verkligen relevant nu att komma igång med företaget. Det gäller dessutom att nyttja varje chans vi får till att knyta nya kontakter.

Igår, fredag var vi lediga och det var välbehövligt. Micke var superglad att csn blev utbetalat igår istället för på måndag som vi trodde. Han bestämde sig för att göra något som inte händer ofta, nämligen shoppa kläder. Vi for neråt Haparanda och unna oss lunch på Subway, sedan tog vi en runda på köpcentrumet mitt på gränsen mellan Sverige och Finland.

Vad hände med att uppdatera bloggen varje dag? Det var en lite för hög ambition från min sida. Vi är så mycket ute i skog och mark där vi sällan har internetuppkoppling, så det är kört. Nu är det bara en vecka kvar av jakt och jag ska skriva blogg så ofta jag kan.

Trevlig helg!